Att amma kan vara bökigt för vem som helst och jag är tacksam att lillgrisen varit så duktig på att suga ända från början.
Problemet är, och jag vet inte om det beror på min viktoperation, att jag inte har någon som helst aptit eller sug efter någonting. Jag känner inte hunger men inte heller mättnad när jag ätit. Jag kan gå väldigt länge utan mat tills det faktiskt värker i magen och jag inser att det värker för att jag inte har ätit.
Mannen försöker påminna mig men mitt i all amning, blöjbyten, mys, tupplurar och tvättning av kissiga små pyjamaser så glömmer man lätt bort sina egna behov. De kommer definitivt i sista hand, även om jag försöker prioritera lite käk både för att orka själv och för att bilda mjölk.
Alla säger att man får jättesug och jättehunger av att amma, för mig är det tvärtom. Idag ska jag försöka hinna/komma ihåg att väga mig också och se vad som försvann i förlossningen och därefter. Magen är borta men herreminjeee vad jag samlat på mig höfter, rumpa och lår. Hjäääälp…
Vi båda dricker mjölk på natten, en ur tutte och en ur vinglas.
Systerlyster 