Läckage

Det var länge sen jag åkte tåg och jag hade glömt hur det är. Men ganska snabbt minns man. Jag önskar att jag hade öronproppar med mig!
Jag glömde mina lurar till iphone och tvingas nu lyssna på hårdrock läckandes genom någon annans lurar (måste man spela så högt att ALLA inom en tre meters radie hör?!), på en dörr som har fastnat och låter pshhh pshhh med fem sekunders intervall, en tant som snarkar, smasket av tuggummi och så alla dessa privata mobilsamtal som snabbt blir offentliga. Ska vi lägga till tre olika sms-signaler som turas om att plinga till med en minuts mellanrum? I min överkänsliga sinnesvärld är det kakofoni. Lägg till alla lukter, gungandet av tåget och det faktum att jag färdas baklänges mot göteborrrrrg – aaah!
Välkommen in i min hjärna.
Nu har musiksnubben upptäckt mitt ogillande av hans läckage – bryr han sig? Ser lite besvärad ut men sänker inte. Pling pling i sätet bakom mig. Fääntästiccc.

Nå väl. Om fantastiskt avslappnande tre timmar är jag framme hos Sannaminaord and the party is ooon (med kudden….)

Årets första julgran såg jag på Harry’s i Katrineholm. God Jul!