Hej på er!
Oh my, i tre dagar har det gått åt pipsvängen med maten! I lördags fanns ingen chans att äta bra mellisar, det blev bara banan och äpple, Gorby’s till middag och macka på jobbet. Igår vart det inte så mycket bättre, sov halva dagen och sen skulle jag iväg till kören och sjunga. Idag sov jag alldeles för länge, åt en sen och fattig frukost och sedan rullade det på utan chans att äta mellis igen. Lunch vid 16.00, sova lite mer, middag vid 20.00. Det känns i både magen och orken. Usch…
Måste bara skriva nåt positivt emellan också; i fredags åt vi en god libanesisk middag med Mannen. Inte lika god som på Beirut Café i Stockholm tillsammans med livsstilsskolan men den får godkänt ändå. Här ser ni min tallrik, orkade allt förutom vindruvsrullarna, de var lite sura… dög som cigarr dock 
Så i morse ställde jag mig på vågen som gjorde grimasher åt mig. Fula ord sa den också. Kan väl säga som så, att mina promenader gjorde inte ett skvatt, vågen visade EXAKT samma som för en vecka sen! Men jag tänker fortsätta. Att promenera alltså, inte att väga mig varje vecka. Jag tycks inte kunna komma under 85 kg!
Har ni varit med om att inte känna igen er själva? Mannen filmade oss när vi sjöng i söndags och jag måste säga att jag zoomade in så långt det gick och glodde på mig själv; är det där jag? Ser jag ut så? Det var en helt annan sak att se sig själv ”live” på en filmsnutt än att se stillbilder. Jag kände inte igen mig, jag har en STÖRRE bild av mig själv i hjärnan. Nu såg jag ju ut som alla andra! Både en konstig och häftig upplevelse. I vanliga fall känner jag igen min ”Nya” kropp men på filmen blev det en helt ny upplevelse.
Anyway, nu måste jag packa ihop och åka till jobbet så att jag inte kommer för sent. Sedan har jag en natt kvar innan vi drar till London på lördag! YEE!
